min födelsedag
Jahapp, idag var det min födelsedag, eller är, klockan är ju inte över 00 än.
Hela min fredagskväll gick i förvirrade tankar.
Lördag dag, så blev man helt tom, helt jävla tom. Trodde inte det var sant som jag tänkt dagen innan, men det blev det....helt sinnessjukt! Så skulle man ha födelsedagskalas på kvällen. Ville bara ställa in allt & gå lägga mig! Men måste försöka tänkte jag. Det är bara dra på sig masken & låtsas som allt är bra. Å ja, det är bra under tiden man har något att göra hela tiden , så man absolut inte kan tänka på något annat! Så det blev faktiskt en lyckad kväll med dom närmaste, med spel & lite tävling. Fick jättefina presenter också!
Visst varje gång jag inte prata eller gjorde något så gick tankarna iväg. Å när alla fått gått, så ramlade masken av mig & tankarna gick igång i snurr igen!
Idag fyller jag år, å jag har nog aldrig gråtit så här mkt på min födelsedag förut. Om jag ens har gråtit någon gång på min födelsedag, kan jag inte ens tänka mig! Men hela dagen har bestått av blandade känslor.
Har aldrig sett min mamma/pappa gråta så mycket som idag heller, man blir ju helt knäckt, hela huvudet sprängs.Man kan inte sova, man vaknar & tänker , man går i en bubbla, å den spricker hela tiden. Vart man än går är dom förbannade känslorna där, å ögonen bara rinner. Samtidigt som man måste skärpa sig & va stark!
Den här dagen kommer jag alltid komma ihåg, fyy. Bort med födelsedagen, vem fan vill fylla år egentligen? Inget viktigt i det. . Å jag ska aldrig klaga någonsin över att jag är förskyld, har feber, hosta, eller ont i någon del som min rygg tex. Aldrig, för det är fan ingenting emot den här jävla cancer jäveln!
Räckte de inte med att en i familjen fick de beskedet ? Var det tvungen att bli en till? Två i loppet av 2 veckor. Asså det är sjukt, vad världen kan ändras så jävla snabbt!
Men man måste va posetiv, men hur lätt är det egentligen ? De kommer bli bra, de kommer bli bra . Men om de inte blir de då ? Den tanken finns ju alltid med en. Men vi måste va starka, vi ska klara av de här!
De måste bara bli bra, vet inte vad jag ska ta vägen annars! fyfan vilken smärta de är, så sjukt hur mkt tårar man kan ha inom sig! Men man får gråta, & man måste, annars blir klumpen i magen ännu större. Så det är bara att trycka ut allt & hoppas på att allt blir bra en dag igen! kärlek till min familj!<3
Nu ska jag slänga mig ner i sängen & blunda, för satan i gatan vad trött jag är!
En dag i taget härframöver!
Å ta vara på era närmaste, för vändingen i livet går på mindre än en sekund.
B.
Hela min fredagskväll gick i förvirrade tankar.
Lördag dag, så blev man helt tom, helt jävla tom. Trodde inte det var sant som jag tänkt dagen innan, men det blev det....helt sinnessjukt! Så skulle man ha födelsedagskalas på kvällen. Ville bara ställa in allt & gå lägga mig! Men måste försöka tänkte jag. Det är bara dra på sig masken & låtsas som allt är bra. Å ja, det är bra under tiden man har något att göra hela tiden , så man absolut inte kan tänka på något annat! Så det blev faktiskt en lyckad kväll med dom närmaste, med spel & lite tävling. Fick jättefina presenter också!
Visst varje gång jag inte prata eller gjorde något så gick tankarna iväg. Å när alla fått gått, så ramlade masken av mig & tankarna gick igång i snurr igen!
Idag fyller jag år, å jag har nog aldrig gråtit så här mkt på min födelsedag förut. Om jag ens har gråtit någon gång på min födelsedag, kan jag inte ens tänka mig! Men hela dagen har bestått av blandade känslor.
Har aldrig sett min mamma/pappa gråta så mycket som idag heller, man blir ju helt knäckt, hela huvudet sprängs.Man kan inte sova, man vaknar & tänker , man går i en bubbla, å den spricker hela tiden. Vart man än går är dom förbannade känslorna där, å ögonen bara rinner. Samtidigt som man måste skärpa sig & va stark!
Den här dagen kommer jag alltid komma ihåg, fyy. Bort med födelsedagen, vem fan vill fylla år egentligen? Inget viktigt i det. . Å jag ska aldrig klaga någonsin över att jag är förskyld, har feber, hosta, eller ont i någon del som min rygg tex. Aldrig, för det är fan ingenting emot den här jävla cancer jäveln!
Räckte de inte med att en i familjen fick de beskedet ? Var det tvungen att bli en till? Två i loppet av 2 veckor. Asså det är sjukt, vad världen kan ändras så jävla snabbt!
Men man måste va posetiv, men hur lätt är det egentligen ? De kommer bli bra, de kommer bli bra . Men om de inte blir de då ? Den tanken finns ju alltid med en. Men vi måste va starka, vi ska klara av de här!
De måste bara bli bra, vet inte vad jag ska ta vägen annars! fyfan vilken smärta de är, så sjukt hur mkt tårar man kan ha inom sig! Men man får gråta, & man måste, annars blir klumpen i magen ännu större. Så det är bara att trycka ut allt & hoppas på att allt blir bra en dag igen! kärlek till min familj!<3
Nu ska jag slänga mig ner i sängen & blunda, för satan i gatan vad trött jag är!
En dag i taget härframöver!
Å ta vara på era närmaste, för vändingen i livet går på mindre än en sekund.
B.
Kommentarer
Trackback
