Det var en gång...
en gammal gammal dam. Hennes namn var Berit.
Berit bodde i en myrstack, där hela hennes släkt bodde. Det hade dom alltid gjort, ingen gick därifrån någonsin, man föddes där & man dog där.
Men Berit var inte som alla andra, hon var trött på livet i myrstacken. Hon hade ändå bott där i 73 hela år.
Så en natt hade hon bestämt sig, hon skulle därifrån, innan hennes liv tog slut!
Det var höst, och alla myror jobbade inför vintertiden då alla myror går i ide.
Den 4 december, när snön precis hade landat på marken, då hade Berit tänkt att sticka iväg på sin Eumoppe.
Natten till 4e december var lång, Berit kunde inte sova , inte en endaste blund. Men när klockan slog 7 , då hennes farbror skrek 'UPP ÅÅ JOBBA UPP ÅÅ JOBBA SIGGGGGGGG!! , vilket han skrikit i hela 97 år. Så log Berit & tänkte ' nu är det dags'
Hon hoppa upp ur sängen, tog på sig sina vinterskor , samt sin regnjacka.
Berit bodde på första stackvåningen, så hon skulle hinna ner för trapporna på 1 timma innan släkten hunnit ner från andra stackvåningen.
Väl nere för trapporna, så var Berit trött, men hon tänkte minsann inte ge upp. Hon sprang ut genom stackdörren & hoppade upp på sin Eumoppe, som hon trimmat själv, för bra för att vara sant!
Berit gasade upp moppen i 80km, hon skrattade & sjöng. EFter ca 10 minuter börjar hon höra sirener.
Berit vänder sig om & får se att hennes farbröder jagar henne på sina motorcyklar, som endast gick i 60km.
Men dom var ändå henne hackihälen.
Berit blev så rädd & nervös, så att hon rapade varje sekund, samt tittade bakåt varannan sekund.
Tillslut blev hon så yr, att hon tappade kontrollen över moppen, å flög rätt ner i ett dike. 'vaaaaaaaaaaaaaaafan gööruuu bryden?' hördes ett ljud under Berits rumpa. Berit hoppade upp & fick se att hon satt sig på en svart färglad skalbagge. Färglad såg hon att den var, då den hamnat upponer.
Detta var en stark skalbagge så den klarade sig att ta sig upp själv. *vaaaaaaaafan gör du' skrek skalbaggen igen.
Berit hukade sig för farbröderna, som precis börjat leta i diket. Så hon började viska hela historian för skalbaggen & skalbaggen tyckte så synd om henne. Skalbaggen hette Jöns, å tryckte genast på ett granbarr, då en dörr flög upp till hans hus. Där hoppade dom in & hann precis stänga den osynliga dörren för farbröderna.
Berit blev så glad att hon kösste Jöns i en hel kvart. Sen levde dom lyckliga i alla sina dagar, eller a i 3 dagar, sen fick Berit skalbaggeinfluensa, & dog på den 5 dagen. Men dom dagarna var hennes lyckligaste dagar iallafall.
SLUUUUT
Sirenfarbröderna & Berit med ett extremt avgasarör.
Berit bodde i en myrstack, där hela hennes släkt bodde. Det hade dom alltid gjort, ingen gick därifrån någonsin, man föddes där & man dog där.
Men Berit var inte som alla andra, hon var trött på livet i myrstacken. Hon hade ändå bott där i 73 hela år.
Så en natt hade hon bestämt sig, hon skulle därifrån, innan hennes liv tog slut!
Det var höst, och alla myror jobbade inför vintertiden då alla myror går i ide.
Den 4 december, när snön precis hade landat på marken, då hade Berit tänkt att sticka iväg på sin Eumoppe.
Natten till 4e december var lång, Berit kunde inte sova , inte en endaste blund. Men när klockan slog 7 , då hennes farbror skrek 'UPP ÅÅ JOBBA UPP ÅÅ JOBBA SIGGGGGGGG!! , vilket han skrikit i hela 97 år. Så log Berit & tänkte ' nu är det dags'
Hon hoppa upp ur sängen, tog på sig sina vinterskor , samt sin regnjacka.
Berit bodde på första stackvåningen, så hon skulle hinna ner för trapporna på 1 timma innan släkten hunnit ner från andra stackvåningen.
Väl nere för trapporna, så var Berit trött, men hon tänkte minsann inte ge upp. Hon sprang ut genom stackdörren & hoppade upp på sin Eumoppe, som hon trimmat själv, för bra för att vara sant!
Berit gasade upp moppen i 80km, hon skrattade & sjöng. EFter ca 10 minuter börjar hon höra sirener.
Berit vänder sig om & får se att hennes farbröder jagar henne på sina motorcyklar, som endast gick i 60km.
Men dom var ändå henne hackihälen.
Berit blev så rädd & nervös, så att hon rapade varje sekund, samt tittade bakåt varannan sekund.
Tillslut blev hon så yr, att hon tappade kontrollen över moppen, å flög rätt ner i ett dike. 'vaaaaaaaaaaaaaaafan gööruuu bryden?' hördes ett ljud under Berits rumpa. Berit hoppade upp & fick se att hon satt sig på en svart färglad skalbagge. Färglad såg hon att den var, då den hamnat upponer.
Detta var en stark skalbagge så den klarade sig att ta sig upp själv. *vaaaaaaaafan gör du' skrek skalbaggen igen.
Berit hukade sig för farbröderna, som precis börjat leta i diket. Så hon började viska hela historian för skalbaggen & skalbaggen tyckte så synd om henne. Skalbaggen hette Jöns, å tryckte genast på ett granbarr, då en dörr flög upp till hans hus. Där hoppade dom in & hann precis stänga den osynliga dörren för farbröderna.
Berit blev så glad att hon kösste Jöns i en hel kvart. Sen levde dom lyckliga i alla sina dagar, eller a i 3 dagar, sen fick Berit skalbaggeinfluensa, & dog på den 5 dagen. Men dom dagarna var hennes lyckligaste dagar iallafall.
SLUUUUT
Sirenfarbröderna & Berit med ett extremt avgasarör.
Kommentarer
Postat av: Emely
hahahahahaha... du är fan bäst på sagor! haa
Trackback
